Tankar om barnen och språket utifrån Skolverkets nya råd för förskolan – slopad maxgräns för antalet barn i grupperna.

I förra veckan presenterades Skolverkets nya råd för förskolan. De träder i kraft från och med den 17 december 2013. De ersätter tidigare allmänna råd (SKOLFS 2005:10) och har framarbetats utifrån gällande lagstiftning, samt förtydligande och revidering av Lpfö98 , Läroplan för förskolan. I de nya råden har man bland annat tagit bort maxgränsen för rekommenderat antal barn i barngrupperna. Den tidigare gränsen på 15 barn har slopats, och man hänvisar istället till att alla grupper har olika behov och dessa behov ska analyseras utifrån varje enskilt fall.

Som logoped med många års erfarenhet av arbete i förskolan uppfylls jag av tvivel och irritation när jag läser de nya råden. Skolverket framhåller vikten av att se till barngruppen och barnens bästa när man sätter samman grupperna, och menar att förskolechefen och huvudmannen alltid ska luta sig mot en ”barnkonskekvensanalys”.

Det tycker jag låter fantastsikt bra! Men vad innebär det? Vem ska göra det? Utifrån vilka grunder? Är det egentligen någon skillnad från tidigare – förskolan har alltid strävat efter att se till barnens bästa och möta varje individ utifrån individens egna förutsättningar. Detta vet, och gör alla förskolpedagoger jag någonsin mött. Problemet är bara att de gång på gång konstaterar att som pedagoger hade de kunnat ge barnen mer och göra mer, om de haft förutsättningarna. Förskolecheferna konstaterar samma sak, men har inga resurser att sätta in. Vidare konstaterar pedagogerna att barnen hade behövt mer vuxentid och mindre grupper för att få sammanhang, gemenskap och trygghet, samt må bra, utvecklas och lära sig på allra bästa sätt. Men vem lyssnar på dem? Inte de som beslutar om resurserna i alla fall. Tyvärr är det inte förskolpedagogerna som har mandat att bestämma förutsättningarna för den verksamhet de arbetar i. De lever i en vardag där många varje dag känner sig otillräckliga, upplever stress och missnöje kring sitt eget arbete. De har inte fått förutsättningar att genomföra det uppdrag som givits dem, eftersom det finns ett stort feltänkande i hela utbildningssystemet. Detta feltänkande innebär i korthet att eftersom barn är just barn som har begränsade möjligheter att föra sin egen talan, nedprioriterar man dem och sparar in på dem. Ju yngre barnen är desto längre ned hamnar de på prioriteringslistan. Hur förklarar man annars att de få resurser som finns ofta läggs på att släcka bränder i de senare skolåren, fast att alla inblandade sett hur behoven glöder redan från det att barnet var litet. Har samhället verkligen inte förmåga att se att sjunkande resultat i skolan inte enbart hänger ihop med nämnda skola, utan även med de senaste 20 årens besparingar på de små barnen redan i förskolan? Skolverket har själva gett ut rapporter om att ökade gruppstorlekar kan öka andelen barn i behov av särskilt stöd, vilket man hänvisar till i de nya råden:

”Mängden av ömsesidig kommunikation är beroende av gruppstorlek och personaltäthet. Barn utvecklar sin kommunikativa förmåga i samspel med andra barn och vuxna i sammanhang som är meningsfulla för barnen och som bygger på deras tidigare erfarenheter. I en barngrupp med många barn och få vuxna blir förutsättningarna sämre för dialog vilket kan leda till envägskommunikation som endast består av att de vuxna säger till barnen vad de ska göra och inte göra. Barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling och barn med annat modersmål än svenska gynnas generellt i mindre barngrupper med hög personaltäthet. Utvärderingar visar att andelen barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling ökar i och med att barngruppsstorlekarna blir större. En generellt god kvalitet är ofta den bästa insatsen för barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling. Ett förebyggande arbete där bland annat barngruppens storlek anpassas till centrala faktorer kan förhindra att behov av särskilt stöd uppstår.”

Man behöver inte vara logoped för att räkna ut vad för lite dialog och för mycket envägskommunikation resulterar i. Sämre språkutveckling för varje enskilt barn. Då är det kanske inte så konstigt att svenska elever idag kämpar med bristande ordförråd och sämre läsförståelse, vilket resulterar i svårigheter med att prestera inom de flesta ämnen.

Ytterligare en fundering kring ämnet. Skolverket menar att man i barnkonsekvensanalyserna ska ta hänsyn till många olika faktorer såsom lokalernas storlek, miljöns utformning och personalens kompetens. Jag skulle vilja ställa frågan till Skolverket, hur en hög pedagogisk kompetens kan motivera fler barn i grupperna. Ska man ”straffas” för att man har hög kompetens, och få fler barn i gruppen bara för att man är duktig på sitt jobb? Att vara en kompetent pedagog innebär för mig att kunna skapa en meningsfull verksamhet där varje barn möts utifrån sina behov, får utvecklas, må bra och lyckas varje dag. Det har ingenting med en inbillad förmåga att ”klara av” många barn i barngrupperna. Hade man varit förankrad i verksamheten i förskolan hade man förstått att stora barngrupper innebär mindre möjlighet att kunna genomföra den pedagogiska delen av uppdraget. Pedagoger kan vara hur kompetenta som helst, men är grupperna för stora så kommer allt för mycket tid att läggas på brandkårsutryckningar i form av konfliktavvärjning, den fundamentala omsorgen av barnen, samt att bara styra upp den grundläggande strukturen på förskolan. Så vad är egentligen syftet med en slopad maxgräns av antalet barn i förskolan?

Min största irritation är att jag naivt trodde att Skolverket mera aktivt skulle bevaka och ta ställning för barnen och deras intressen. För ärligt talat – vem tjänar på en slopad maxgräns egentligen? Inte är det barnen i alla fall. Snarare är det Sveriges kommuner som nu kan pressa in ytterligare några barn i förskolornas barngrupper, och självgott hänvisa till en barnkonsekvensanalys som troligtvis gjorts av huvudmannen själv med ekonomi istället för barnens utveckling och välmående i fokus.

Har Skolverket levt som de lär och verkligen gjort en barnkonsekvensanalys kring sina egna nya riktlinjer? Jag tvivlar på det. Hade man haft kännedom om att de flesta barngrupper redan har långt över 15 barn, så hade man kunnat konstatera att huvudmännen i genomsnitt överskrider maxgränsen med (min gissning) ca 5 barn. Då hade man nog snarare sett till att sänka maxgränsen. En maxgräns på 10 barn hade kanske på sikt kunnat ge barngrupper med 15 barn i verkligheten istället för över 20 som så ofta är fallet idag. En sänkt maxgräns hade åtminstone varit en tydlig signal till huvudmännen att se till så att förutsättningarna för barn och pedagoger i förskolan förbättras.

Annonser

2 kommentarer

Filed under Barnantal, Föräldrar, Förskola, Kartläggning, Skolverket, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Textförståelse

2 responses to “Tankar om barnen och språket utifrån Skolverkets nya råd för förskolan – slopad maxgräns för antalet barn i grupperna.

  1. Kan inte annat än att hålla med! För jävligt är vad det är. Jag träffar alla dessa barn när de sedan går i skolan och inte når målen och inte kan samspela med sina kompisar på ett åldersadekvat sätt. Jag väntar på att språkutveckling och ordförråd ska få samma utrymme som matematikutvecklingen i våra förskolor och skolor. Och då menar jag inte rim och ramsor och språklig medvetenhet, utan ordförråd, samspel, berättarförmåga mm. Ibland känns det som att börja bygga friggebod på tomten fast ens hus är ett ruckel, att arbeta med språklig medvetenhet, utan att ha arbetat (medvetet) med språkets innehåll först.

  2. Catarina sjöberg

    Hej Sofia. Bästa kommentaren på länge Ibland känns det som att börja bygga friggebod på tomten fast ens hus är ett ruckel, att arbeta med språklig medvetenhet, utan att ha arbetat (medvetet) med språkets innehåll först. Den ska jag ta med mig.catarina

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s